Kärt återseende

Min livsviktiga kräm har varit borta i veckor och jag har letat överallt för med kylan så kommer mina sprukna hälar som ett brev på posten. Så idag kom den tillrätta, den hade legat under vår säng. Och med handen på hjärtat så står inte det på min prio lista att städa där just nu. I dag bad jag Liv att passa lillebror medans jag skulle springa ut och lägga i en maskin med tvätt. Hon frågade om det var ok om hon smörjde in hans fötter och jag sa ja. När jag kommer in har Liv även smörjt in hans hår. Hon har även smörjt in sina egna fötter och säger att det är lättare att dansa balett då. Så där sitter Vide och ser ut som en stekare i håret och storasyster gör perfekta piruetter på halkiga fötter. Det är härligt att vara mamma ledig!